I operakabarén Jag är Ulla Winblad får 1700–talets mest mytomspunna och omsjungna Stockholmskvinna spela huvudrollen i sin egen berättelse. Bakom Folkoperans jubileumsföreställning står supertrion Klas Östergren som skrivit librettot, kompositören Andrea Tarrodi och regissören Nora Nilsson. På scen möts skådespelarna Björn Kjellman och Hanna Dorsin och Folkoperans solister och orkester.
När en åldrad Bellman (Björn Kjellman) söker upp ”Ulla” (Hanna Dorsin) för att ta avsked och kanske försonas, slungas vi tillbaka till ungdomens dagar och det brutala 1700–talets Stockholm. Bland stimmiga krogar och stinkande gränder möts den unga skönheten Maria Kristina Kjellström ”Maja-Stina” (Tessan-Maria Lehmussaari) och den unga stjärnan Carl Michael Bellman “Calle” (Wiktor Sundqvist).

”Myten om Ulla Winblad blir till en välsjungen kabaréartad musikalopera.”
Svenska Dagbladet
Under alter egot ”Ulla Winblad” blev Maja-Stina en centralgestalt i Stockholms nöjesliv – hon besjöngs både som gudinna och rikshora när Bellmans populära visor spreds över landet. Elaka rykten förföljde henne genom livet, och som den moderna tidens Marilyn Monroe tappade hon gradvis kontrollen över sin identitet.
Bakom myten fanns en verklig kvinna från enkla förhållanden, som trotsade sin tids konventioner. Hon rörde sig mellan stadens fattiga kvarter och kungliga baler och greps på gatan iklädd en röd sidenrock av franskt snitt – något som inte anstod en fattig flicka. I historien om Ulla Winblad ryms frågor om makt, klass, kvinnlig identitet och vem som äger berättelsen om ett liv – lika brännande i 1700–talets Stockholm som i dagens influencer-kultur.
Tredje gången gillt i Folkoperans 50–åriga historia, efter succéerna Marie Antoinette (1998) och Zarah (2007), låter vi återigen ett historiskt kvinnoporträtt ta plats på scen genom nyskriven opera.
”Ulla Winblad framträder som fighter snarare än offer”
Dagens Nyheter
”…en hejdundrande succé”
Kulturbloggen


”Alla stjärnor tycks stå rätt.”
Expressen
“Andrea Tarrodi och Klas Östergren har hittat hem”
Svenska Dagbladet
Librettot är skrivet av Klas Östergren, författare till moderna klassiker som Gentlemen, Renegater och nu senast Klenoden. Med Jag är Ulla Winblad lyfter han fram kvinnan bakom myten i Bellmans epistlar – och återvänder till kvarteren runt Hornsgatan där verklighetens Maja-Stina och Bellman levde, arbetade och dog.
Kompositör är Andrea Tarrodi som uppmärksammats och prisats för sin musik som rör sig sömlöst mellan det storslaget poetiska och det mörkt expressiva – och som har spelats av orkestrar världen över. På Folkoperan låter hon operakonstens skönhet, kabaréns svärta och Bellmans odödliga visor och epistlar mötas.
För regin står Nora Nilsson, som hyllats för sin operadebut med Askungen på Folkoperan 2023. I hennes iscensättning möts mytens Ulla Winblad och den verkliga Maja-Stina i en våldsam, hjärtskärande och humoristisk berättelse. I skärningspunkten mellan fiktion och verklighet växer 1700–talets groteska, överdådiga och samtidigt barskrapade siluetter fram genom Julia Przedmojskas scenografi, Lena Lindgrens kostymer och Therésia Frisks mask- och perukarbete.
Ensemble
Maja-Stina
Ulla Winblad som äldre
Hanna Dorsin
Calle
C.M. Bellman som äldre
Björn Kjellman
Maja-Stina
Ulla Winblad som yngre
Tessan-Maria Lehmussaari | Jenny Viklund (Jenny sjunger 20/9, 24/9, 1/10, 15/10, 29/10)
Calle
C.M. Bellman som yngre
| Överste Skytt
Wiktor Sundqvist
Platskan
Kopplerska
Karolina Blixt
Nordström
Maja-Stinas första make
Olle Persson
Sibyllan
Ingrid Tobiasson
Domaren
Johan Rydh
Märta
Vilma Skäryd*
Cajsa Stina
Josefina Berglund Ekholm**
Cajsa Lisa
Saga Fribyter
Maja Myra
Sally Lundgren
Gretgen/Fru Björkstrand
Ulrika Nilsson
Herr Lans
Thomas Volle
Herr Sköld
Philip Hartman*
Herr Svärd
Joel Kyhle
Kanslisten
Clifford Lewis
Lindståhl
Maja-Stinas andra make
Jim Änglykke**
Orkester
Folkoperans orkester
Team
Musik
Andrea Tarrodi
Libretto
Klas Östergren
Regi
Nora Nilsson
Musikalisk ledning och dirigent
Gudrun Dahlkvist
Dirigent
Teo Hillberg
Scenografi
Julia Przedmojska
Kostym
Lena Lindgren
Ljus
Torben Lendorph
Mask och peruk
Therésia Frisk
Koreografi
Lidia Wos
Dramaturg
Tuvalisa Rangström
*Deltar i Folkoperan Talang
**Praktikant från Stockholms konstnärliga högskola Opera



Handling
Akt 1
Året är 1794. Maria Christina Kiellströms håller krog med illegal utskänkning och rum för tillfälliga förbindelser på Baggensgatan i Gamla stan. Hon har inte öppnat för dagen. Carl Michael Bellman knackar på. Maja-Stina vill inte släppa in honom men när Calle lockar med vin och smultron ger hon med sig. Efter några glas börjar de minnas det förflutna.
1760–talets Stockholm. Maja-Stina, väcker uppseende i en röd kappa av siden. Allmogen är förbjuden att gå i kläder av så fint material. Hon grips av två paltar.
I Kämnärsrätten vid Södermalmstorg är Maja-Stina och ett antal kvinnor inför rätta. Trots att Maja-Stina käftar emot blir hon frisläppt.
Lovisa von Plat, kallad Platskan, har fått upp ögonen för den unga kvinnan och förhandlat med domarna. Platskan erbjuder Maja-Stina plats i sin salong, en så kallad jungfrubur. Maja-Stina är tveksam, hon är ju trolovad med en officer vid namn Skytt som kallats ut i krig. Platskans mamseller uppmanar Maja-Stina att skaffa sig ett artistnamn.
Tre herrar från det kungliga krigskollegiet kommer och ber om Platskans hjälp att skaffa kvinnor till en stor bal och Maja-Stina presenteras som en kandidat under sitt nya namn: Ulla Winblad.
Maja-Stina besöker en känd spågumma vid kvarteret Träsket. Spådamen ser att Maja-Stina övergivits av sin officer, att hon fött ett barn som dött och att framtiden ser mörk ut. Maja-Stina undrar om hennes öde redan är bestämt.
April 1768. I en flygel på Slottet har det kungliga krigskollegiet möblerats om för den bal som kommer gå till historien som horbalen.
Maja-Stina deltar under sitt nya namn Ulla Winblad. Hon presenteras för en kanslist för att kunna leta i arkivet efter spår av officer Skytt. Han finns inte i listorna. Calle är festens mittpunkt och regissör. Han för samman Maja-Stina med tullaren Nordström. Festen urartar och Maja-Stina och Nordström flyr när paltarna kommer.
Akt 2
1770–tal i Norrköping. Tullare Nordström berättar om den nymodiga potatisen. Samtidigt har Calle sina glansdagar i Stockholm, en estradör med skaror av beundrare.
Maja-Stina har gift sig med Nordström och flyttat till Norrköping för att komma bort från huvudstadens hårda liv och det dåliga rykte som sprids i de populära visorna om Ulla Winblad. Maja-Stina drömmer om ett enklare liv men hennes rykte når även Norrköping.
Paret får nog och ger sig ut för att straffa dem som sprider Bellmans lögner. Det utmynnar i besinningslös misshandel.
1780–talet. Maja-Stina har återvänt till huvudstaden som änka och öppnat krog på Baggensgatan. Här slår hon mynt av sitt rykte.
Hon får besök av Platskan som hört att Maja-Stina är tillbaka. En ung hallrättsbetjänt kommer för att titta på den berömda Ulla Winblad. Strax efter kommer en man som Maja-Stina inte sett på många år: Officer Skytt. Han berättar att han letat efter sin trolovade och deras barn i många år, att han vill göra rätt för sig. Skytt känner inte igen henne. Men Maja-Stina och Platskan förstår vem han är.
1794. Tillbaka till öppningsscenen och Calles besök. Maja-Stina berättar att hon lät Skytt gå men gifte sig med den unge hallrättsbekänten, nu sliten och gammal i förtid som alla andra.
De dricker det sista av vinet.
Jag är Ulla Winblad: bakom kulisserna på kostym
Jag är Ulla Winblad: mötet med musiken


Folkoperan 50 år – obegränsad sedan 1976.
Jag är Ulla Winblad är en del av Folkoperans jubileumsprogram 2026.