Turandot
En opera om gränslöst begär
Arkiverad föreställning
Folkoperan ger Puccinis storslagna opera Turandot om kärlek och död i regi av Mellika Melouani Melani.
Giacomo Puccinis sista och oavslutade opera Turandot hade urpremiär 1926, två år efter hans död. Prinsessan Turandot utsätter sina friare för prövningar som alltid slutar med att de förlorar huvudet. Det är ett mytologiskt stoff som tål en psykoanalytisk läsning. I regissören Mellika Melouani Melanis tolkning är människan fångad mellan civilisationen och driften. Här skapas en värld med flera symboliska lager i det freudianska mötet mellan kärleken och dödsdriften. En kärlek som dödar.
Puccini hann inte slutföra Turandot, men vi kan ana vad han åsyftar med ”E poi Tristano” (“Därefter Tristan”) som han skriver på den ofullbordade skissen av slutduetten. Tristan och Isolde dör inte bara av kärlek. De dör även av att gå upp i sin egen sång som inte längre hör till det jordiska. I Folkoperans produktion ger Calaf till sist upp sig själv för sin kärlek till Turandot. Det kommer att bli brutalt.
Premiär den 18 och 20 september med två sångarlag. Spelas t.o.m. 26 november.
Mörk, brutal, övertygande … en föreställning som imponerar
Dagens Nyheter
Turandot
LYSSNA
AVSNITT 30 – MELLIKA MELOUANI MELANI OCH ERIC SCHÜLDT PRATAR TURANDOT
I detta avsnitt av Operapodden samtalar kulturjournalisten Eric Schüldt och Mellika Melouani Melani om Puccinis spännande symbolvärld och vad Turandot egentligen står för.