Nattjägare
“Fredrik Zetterström gestaltar samtliga roller sömlöst och säkert.”Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet
“Perskis text är väl avvägd och rymmer såväl smärtpunkter som poetiska dimensioner, som tas fint om hand av Backman Kaarle.”
Svenska Dagbladet
Ett gammalt sommarställe ska säljas, och med det väcks minnen till liv som länge legat begravda i den norrländska myren. Nattjägare drar in oss i ett gripande familjedrama där vi får möta olika personer i skuggan av en ofattbar tragedi.
Genom fyra karaktärer – sonen som ung, sonen som vuxen, farfar och älgjägaren som en gång fann den döde ute på myren – utforskar Nattjägare olika sätt att uppleva, undvika eller närma sig livets mörkaste stunder. I sökandet framkommer bortträngda känslor av skuld och ursinne, men också en komplex kärlek mellan far och son.
Nattjägare är en försonande berättelse om människans litenhet inför naturens överväldigande kraft. Det är också en historia om vår inneboende styrka att finna mening och skönhet även i mörkrets djup. En påminnelse om den betydelse vi alla har, både i livet och bortom det, och hur våra handlingar kan komma att eka genom generationer.
Den internationellt hyllade barytonsångaren Fredrik Zetterström ger liv åt samtliga roller i ett intimt samspel med Love Derwinger, en av Sveriges främsta pianister. Tillsammans skapar de en musikalisk upplevelse som både tröstar och utmanar.
Nattjägare är en nyskriven opera i litet format, skapad av tonsättaren Catharina Backman Kaarle och librettisten och dramatikern Kerstin Perski, i nära samarbete med de medverkande artisterna.
Nattjägare är en samproduktion mellan Riksteatern och Folkoperan. Föreställningen har premiär i Norsjö 8 februari och går därefter på turné till ett 20-tal platser i landet, för att avsluta på Folkoperan 1 och 2 april.
Medverkande
Konstnärligt team
Musik: Catharina Backman Kaarle
Libretto och regi: Kerstin Perski
Scenografi och ljusdesign: Lina Benneth
Kostymdesign: Magnus Flobecker
Maskdesign: Therésia Frisk
Dramaturg: Jani Lohikari
Ensemble
“…driven och effektiv pianosats som ömsom leder och följer Zetterströms dynamiska sångpartier“
Svenska Dagbladet”Nattjägare är en väl sammanhållen, musikdramatisk komposition som därtill är i goda händer med dessa rutinerade medverkande.”
Svenska Dagbladet
Fem frågor till Catharina Backman Kaarle och Kerstin Perski.
Vad är opera för er?
CATHARINA: Det är det vackra, det fula och det fantastiska gestaltat i musik. Jag upplever helst opera live. Operaröstens klang får hela kroppen att vibrera, att sjunga med. Det är en fysisk upplevelse som inte går att värja sig ifrån.
KERSTIN: Jag håller med! Det är något alldeles särskilt när allt – handling, relationer, känslor, tankar – gestaltas genom en förening av text och musik.
Vilken roll spelar naturen i Nattjägare?
KERSTIN: Själva berättelsen kommer ur skogen och myren.
CATHARINA: Ja, skogen är nästan som en rollkaraktär i operan och har sin egen ljudvärld.
KERSTIN: Men naturens roll är dubbel. Å ena sidan är det svårt att acceptera att naturen är så likgiltig för vad vi människor känner och upplever. Å andra sidan finns det en tröst i att livet går vidare oavsett vilka sorger som drabbar oss.
I scenografin gömmer sig en del ovanliga instrument. Vad är det vi kommer höra?
CATHARINA: Skogens ljud spelas fram på skålar och vindspel av glas. Det gamla sommarstället knarrar och tickar med hjälp av wellpapp och plastmuggar. Ett leksakspiano låter som minnet av en barndomshändelse.
KERSTIN: De här ovanliga ljuden breddar förhoppningsvis möjligheterna för åskådaren att skapa sina egna bilder utifrån det hen hör och ser.
CATHARINA: Även sångarens röst används på olika sätt. Vi får höra full operaklang men också tal, rop, gnolande och kvidande.
Ni har inspirerats av Erlkönig eller Älvkungen, en ballad av Goethe som tonsattes av Schubert i början av 1800-talet. Där möter vi far och son under en nattlig ritt med dödlig utkomst. Fadern försöker trösta, eller kanske rädda, sonen som i feberyra tycker sig se den skräckinjagande älvkungen. Kommer den som hört Schuberts verk att känna igen sig?
CATHARINA: Det finns en aria i andra akten som motsvarar Erlkönig men här är händelseförloppet tvärtom. Det är barnet som i sin fantasi drar ut i strid för att försöka rädda sin pappa från mörkret.
KERSTIN: Ja, där har jag inspirerats av Goethes text. Även om det såklart blivit något helt annat. På ett liknande sätt tycker jag att Catharinas musik kan associeras till Schuberts musik. Även om den också är något helt annat.
CATHARINA: Men generellt har musiken i Nattjägare mer influenser från blues, jazz och folkmusik än från Schuberts romantiska klassiska stil.
Ni har beskrivit Nattjägare som berättaropera. Vad menar ni med det?
KERSTIN: Vi ville gestalta hur ett självmord har påverkat flera olika män i en släkt. En fråga för mig under arbetet med librettot blev därför hur jag skulle göra det med bara en sångare och en pianist. Vi valde att låta sångaren och pianisten avlyssna berättelsen i skogens olika ljud, och sedan berätta om det som hände ute på myren för 32 år sedan.
CATHARINA: På det sättet berättar de både för varandra och för oss: Så här var det som hände…