Gustav Johansson

Roll i Tosca: Cesare Angelotti

“En 1800-talets motsvarighet till Alexander Navalnyj i Ryssland idag.”

Födelseort: Stockholm
Bostadsort: Köpenhamn

Tre roller i urval: Kungen i Eight Songs for a Mad King av Peter Maxwell Davies tillsammans med Insimul Sinfonietta (NO) 2021-2022.

Il Commendatore i Don Giovanni av Wolfgang Amadeus Mozart på Opera Rogaland i Stavanger 2024.

Jean Fredman i min egenskrivna föreställning Fredmans kærlighed med musik av Carl Michael Bellman. Har spelats i Köpenhamn senast 2024.

Tosca i tre ord: Den ultimata operan!

Så skulle jag beskriva min roll i Tosca: Cesare Angelotti är inte huvudperson, men kanske snarare en nyckelperson som sätter an hela stycket. Han inleder operan med ett pang, och är den som genom sin flykt från fängelset Castel Sant’ Angelo och sitt möte med Cavaradossi sätter saker i rullning. Han är också den som placerar in verket i sin historiska kontext genom att vara fängslad romersk republikan under monarkins hårda förtryck. En 1800-talets motsvarighet till Alexander Navalnyj i Ryssland idag.

Puccinis musik får mig att känna: Puccinis musik är magisk. Han skriver musiken så att det låter helt naturligt men när man jobbar med den inser man hur komplext komponerat det är med tempo- och taktartsbyten nästan i varje takt. Han följer språket briljant med sina melodier och med harmonierna illustrerar han känslor som få andra kompositörer.

Den största utmaningen i min yrkesroll: Den största utmaningen är att inte tappa modet vid motgångar eller svackor med sången. Du kommer alltid få kritik, och fler nej än ja, och då är det viktigt att påminna sig själv om att det sällan är personligt. Det kan vara svårt att separera identiteten som sångare från identiteten som människa. Därför är det så otroligt viktigt att leva livet utanför scenen så fullt ut man kan, och vårda sina relationer med familj och vänner så att livet inte bara blir till prestationerna man gör på scen eller vid auditions.

Drömjobb: Mefistofeles i Faust av Charles Gounod! Det är en så spännande karaktär och musiken är djävulskt bra!

Varför gå på opera? För att det är den enda konstformen som kombinerar musik, drama, sång, konst, historia, språkkunskap, arkitektur och ibland dans. När opera är som bäst så finns det ingenting som kan nå djupare in i hjärtat än det. Det berör alla sinnen. Det behöver vi mer av i vår samtid!

Här kan du läsa mer om mig: www.gustavjohanssonbass.com