Arkiverad föreställning
György Ligetis musik har sedan sextiotalet fascinerat och konfunderat publiken.
Tidningspapper som knölas ihop är ett ljud precis som violinens toner. Samla ihop 100 metronomer och du har en orkester. Rösten kan vara stratosfäriska koloraturer eller gutturala grymtanden. Ligeti undersöker ljudens minsta beståndsdelar, där vågen och partikeln skapar nya musikaliska lagar. I en unik föreställning kombinerar vi ett antal av tonsättarens verk och skapar ett eget Ligetiland där vad som helst kan hända! Det kommer att ticka och rassla, vissla och sjunga på Folkoperans scen. Och vi kommer att få en skymt av det eviga ljuset.
Kliv in i György Ligetis banbrytande musikaliska värld tillsammans med virtuosa musiker och sångare och upplev underbara överraskningar.
Ligetiland görs i samarbete med KammarensembleN
och Vokalharmonin med stöd av Statens Musikverk i regi av Ellen Nyman.
Tonsatt kvantfysik
Det finns en karta över Kylwiria. Ett land som har ett språk med grammatiska regler, det finns stadsplaner, men där finns varken valuta, sjukdom eller handel. Men ingen vet var det ligger. Landet är skapat i början av nittonhundratrettiotalet av György Ligeti. Vad den brådmogne matematik- och fysikintresserade tioåringen inte kunde veta, var att Kylwiria pekade fram mot hans kommande musikaliska värld: den detaljerade kartan liknar
kartbilder från 1400-talet, samma århundrade som polyfonimästaren Johannes Ockeghem var verksam. En tonsättare som skulle komma att influera Ligeti femhundra år senare, när han komplicerar Ockeghems upptäckter och skapar det som han skulle kalla mikropolyfoni. Och språket skulle Ligeti bryta ner i sina minsta beståndsdelar, så bara fonem och harklingar och fräsande återstod. Och hans utopiska barndomsland skulle få sin bisarra motsats i det Breughelland som operan Den stora makabern utspelar sig i.
Kylwiria fick stanna på projektstadiet. Men i musiken hittade alltså Ligeti ett land som gick att realisera. Med ljuden som karta och öronen som kompass hittar vi där allt från klockor till moln. Den knäppande, drivande tidsaxeln och de ogripbara stillastående clustren av toner. Ligeti hade själv upplevt maskhål i tiden (ett sådant hål som Den vita kaninen lockar ner Alice i). Det var sådana tillfälligheter som gjorde att han överlevde Förintelsen och tio år senare lyckades fly från det ockuperade Ungern. Han var på rätt plats i rätt tid. När det oförutsedda inträffar kan det bli tragedi, men det kan lika gärna resultera i komedi. Ligetis musikaliska land är fyllt av överraskningar.
Om vi följer med György i Underlandet möter vi musiker som utmanas till det yttersta, där gränsen mellan människa och maskin är hårfin. Fysikern som aldrig fick bli fysiker framställer musik där ljud är partiklar eller vågor utsträckta i rumtiden, där naturen blir matematik med fraktala mönster, där en knappt uppfattbar väv av minimala kontrapunktiska rörelser framkallar hittills ohörda klanger.
Välkommen till Ligetiland.
LYSSNA
OPERAPODDEN OM LIGETILAND
I avsnitt 26 av Operapodden pratar regissören Ellen Nyman och trombonisten Ivo Nilsson om Ligetiland som har premiär den 20 april här på Folkoperan. Det blir ett samtal om tonsättaren, hans musik och hans egna språk.
Lyssna på avsnitt (soundcloud.com)